Relaterade inlägg
Idag är det vila, intervallerna med Knallen igår känns, plus att jag gjorde en utmaning i jobbet där jag skulle springa ner från 70 m och 396 steg, det känns vill jag lova.
Året lider mot sitt slut även om man inte vill tänka på det. Jag tänkte köra en repris på förra årets slut, det kommer bli en form av årskrönika de dagar jag inte tränar.
Så, välkommen att läsa om januari 2017.
När jag har skummat igenom mina inlägg för januari var det ingen bra månad träningsmässigt. Månaden startade och slutade med förkylning.
Det tog 7 dagar in på det nya året innan det blev första löprundan för 2017. Den löprundan var magisk! Tillsammans med min grannfru sprang vi 8 km, startade tidigt, -15 grader, solen gick sakta upp och snön knastrar under fötterna.
Sedan bar det av till fjällen för andra året. Givetvis fick löparskorna följa med dit. I hundfjället blev det 2 grymma löprundor i bitande kyla, men jag körde lugnt och njöt av de fin vyerna.
Jag har verkligen inga problem att springa i kyla. Det är förstås väldigt individuellt men jag klarar av det bra. Jag kör förstås inte hårda intervaller om det är för kallt utan då handlar det mer om att komma ut och låta benen springa på.
Löpningen under januari innehöll mer fokus på puls än fart och jag körde några träningspass med Knallen. Bland annat var jag med på en tuff 20 km runda där det pulsades i snö. På den rundan hade jag ingen klocka och det kändes väldigt skönt. Ibland är det bra att låta de prylarna vara hemma och bara gå på känsla.
Jag träffade min löpcoach Samantha och hade ett pass där det var riktigt tufft men roligt. Tack vare henne har jag fått in mer styrketräning i min löpning.
Tillsammans med som Knallen skulle jag i februari åka till Kiel för att genomföra min 3:e halvmara, så när det var 1 månad kvar i slutet på januari började nedräkningen.
Januari bjöd på sega förkylningar, löprundor i minusgrader och en hel del löparglädje.
Hoppas du gillar denna läsning, februari kommer inom kort.
/Karro