Mars månad och jag firade 2 år som löpare. Tänk att jag hittade kärleken till löpningen till slut. Allt startade med stora löparboken för kvinnor och jag är så tacksam att jag investerade i den för det har gett mig en hobby som får mig att må så fantastisk bra.
Månaden bjöd på snö och jag var nog en av få som var lycklig över det vita snötäcket.
Efter halvmaran i Kiel bestämde jag mig för att lägga in mer kvalitet i passen. Det var dags att byta ut mysjoggandet och få lite resultat. (Idag tar jag fortfarande en del mysjoggsrundor men jag tar också pass som pressar mig lite).
Jag hade anmält mig till ett 10 km lopp som var seedningsgrundande inför Göteborgsvarvet som jag skulle springa för första gången. Loppet kallades varvetmilen och var på hemmaplan.
Det var kallt och blåsigt och målet var att ha roligt och njuta under loppets gång. Man sprang på en varvbana som var 5 km lång. Det var riktigt bra för då kunde jag ha koll på när de jobbiga partierna kom så jag kunde sänka farten och jag visste när jag kunde trycka på. Där blev det pb. Jag förbättrade min tid med 1:08 från kretsloppet i september 2016 och sprang på 51:23. Det var extra roligt att springa på hemmaplan eftersom min familj var och kikade. På upploppet stod mina barn och hejade och det stärkte och gav mig extra fart sista 300 m.
Mot slutet av månaden började jag fokusera ännu mer på Göteborgsvarvet som var 2 månader bort och vårkänslorna började infinna sig.
Tre månader avverkade och snart är det dags att ta itu med april.
/Karro