Relaterade inlägg
Alla hjärtans dag idag. Förutom min familj får löpningen väldigt mycket kärlek. Löpningen har gått från att vara ett nödvändigt ont till att vara något jag längtar efter att få göra. Det är något som får mig att må fantastiskt bra, så jag känner stor kärlek till löpning.
Igår körde jag löpning med sok knallen. Jag var så fruktansvärt trött men bestämde mig ändå för att dra latmasken i örat och åka iväg för ett träningspass. Jag visste att känslan efteråt skulle vara extra skön eftersom jag inte var speciellt sugen på det.
Intervallerna igår var en form av stege: 1/2/3/4/5/6/5 min med 30 s vila. De 3 första intervallerna kändes riktigt bra men eftersom jag tryckte på en del under 3 minutaren var 30 s vila alldeles för kort. Men jag bet ihop och kämpade på.
Jag är väldigt nöjd över farten trots att kroppen kändes trött de tre sista långa blocken.
Idag har jag varit ute ut på en lugn och fin 10,5 km runda. Mannen kom hem tidigt så jag passade på att springa i dagsljus. Det var härligt att få vinterspringa och inte behöva tänka på farten utan bara gå på känsla. Det är de passen jag kallar mysjogg och de är underbara!
/Karro