Nu har jag bara ett lopp kvar som är inplanerat i kalendern och det är Borås 6-timmars den 9 november.
Jag behöver få in en hel del löppass och förra veckan var ett riktigt bra träningsvecka.
För mig är träning och framförallt löpning oerhört viktigt. Det är min terapi där jag rensar tankarna, laddar batterierna, löser problem och kommer på mängder med idéer. Jag märker ganska tydligt hur humöret svänger när jag inte kan träna så som jag vill, och med små barn i huset behöver man MYCKET tålamod.
Planering är A och O när det gäller att få till den träning som ger mig mer energi och som gör mig till en bättre mamma.
Att få ihop livspusslet är en konst. Men om man bara planerar och inte glömmer av att prioritera sig själv är gåtan löst.
Mina grabbar börjar bli så pass stora nu att jag kan lämna de ensamma en längre stund. Det underlättar oerhört mycket, plus att det gör att jag kan träna innan det blir alldeles för mörkt ute.
För att återgå till min träningsvecka jag hade förra veckan fick jag till 4 löppass. 2 myspass och 2 kvalitetspass. Mina kvalitetspass hade jag i torsdags och i söndags.
KVALITETSPASS
I torsdags körde jag distans med tröskel och fart. Jag började med 7 min uppvärmning (och då är det lugn jogg som gäller), sedan körde jag 5 km tröskel för att avsluta med 2 km snabbt. Efter det blev det såklart nedjogg. Efter det passet kände jag mig så nöjd. Benen sprang på bra, hjärtat och pulsen var med mig och framförallt var hjärnan med mig. En stor stjärna gav jag till mig själv efter det passet.
Det andra kvalitetpasset jag hade var det som jag körde igår.
Min son var på kalas och då passade jag på att springa en sväng under tiden som kalaset höll på. Jag sprang på ett nytt ställe vilket gjorde att km efter km tickade på utan att jag tänkte på hur långt jag hade sprungit. När jag hade sprungit 8 km slängde jag in lite fartökningar i form av 5×4 min med 2 min vila. Att få in fart under långpasset är väldigt bra, man bryter ett mönster, får upp lite speed för att sedan gå tillbaka till mysjoggandet. Dock blev det inte så mycket mysjogg de sista 3 km. Jag märkte att tiden började rinna ut så jag fick köra tröskelträning i slutet av passet.
Klockan stannade på 20 km och det var något längre än det jag hade planerat men jag är så nöjd att jag fick till ett sånt bra långpass på egen hand.
Att få till ett löppass medan ens barn är på kalas är ett ypperligt tillfälle att slå 2 flugor i en smäll. Det är en riktig win-win situation.
Planering är alltså A och O när det gäller sin egna träning och att lyckas med livspusslet.
/Karro