Äntligen har jag landat i soffan efter en fullspäckad dag.
Jag var inte speciellt sugen på löpning idag utan jag lade allt fokus på att prestera max på mitt kvällspass med Samantha.
I efterhand var det är klokt beslut.
Idag körde vi en typ av cirkelträning med styrka och flås i fokus. 3 olika övningar x 3. Där och då var det oerhört jobbiga 10 min men eftersom vi bytte övningar hann jag aldrig tröttna helt.
Det är ändå smått fantastiskt vad man får för känslor i kroppen genom att träna med en pt.
När man kör själv håller man sig hela tiden i sin comfort zone. Man utmanar sällan sig själv och gör det som är bekvämt.
Men att träna med en pt får i alla mig att lägga in en högre växel. Jag tar i på ett annat sätt och även fast det är otroligt jobbigt klarar jag av det, och det är den känslan efteråt som är så underbar! Det är en riktigt känslostorm som pågår i ens huvud.
Ena stunden är man så trött att man bara vill ge upp, sen slår man undan den tanken och blir glad för att man klarar av det fastän man trodde annat. När passet är över känner jag sådan lycka. Trött och glad på samma gång.
img_20161129_204200
Därför känns det extra skönt att slappa i soffan nu när barnen somnat.
/ Karro