Relaterade inlägg
2 dagar har nu gått sedan målgången på Kretsloppet. Känslan så här efteråt är: NÄR KAN JAG SPRINGA ETT NYTT MILLOPP???
10 km är egentligen något jag drar mig för att springa på tävling just för att det är en ”kort” distans man måste maxa på om man vill ha en bra tid. En halvmara är mer behagligt tempo under längre tid men på något sätt passar det mig utmärkt.
Dock känner jag nu att jag vill springa ett nytt lopp med 10 km för i lördags kom jag närmre mitt mål! Och jag skulle så gärna vilja slå det målet i år. Men låt oss ta det från början=)
Vaknade upp till en härlig lördag. Efter flera dagars regn var det en fantastisk syn. Perfekt temperatur, short och linne på. Laddade med en ordentlig frukost och förberedde 2 ägg att äta till mellanmål. Starten var 14.08 så mellis 11 kändes som en perfekt plan.
Träffade mitt lag: team vindspelet och laddade tillsammans, tog ett lagfoto och sedan gav sig 1 efter 1 av för att förbereda sig på sitt egna sätt innan starten.
Team vindspelet, tjejerna!
Jag tog en liten uppvärmningsrunda på ca 5 min för att komma upp i puls och för att undvika ”pingislunga” strax efter start. Precis innan jag skulle gå till mitt startområde sprang jag på Ida. Då bestämde vi oss för att satsa på 50 min! En perfekt idé när man är 2 just för att man kan pusha varandra lite extra.
Första km gick bra, vi höll oss enligt plan och sprang den på 4:55. Den andra km hade en backe vilket gjorde att vi fick en sämre tid 5:08. Men det kändes ändå bra. Den 3:e km gick också bra, 5:02 men sen blev vi lite trötta. De tre nästkommande km var tyngre och vi stannade till några sekunder vid vätskestationen för att få i oss vatten. Jag själv slängde vatten på mig för att kyla ner kroppen. Solens strålar värmde på riktigt bra. Vid 7 km kom vi in på bana, Ryavallen, och för mig innebar det nya krafter. Lite mer vatten vid vätskestationen och sen var det mentalt en ”lätt” bit kvar.
Vid 8 km hade jag inte så bra koll på hur vi låg tidsmässigt men vid en nerförsbacke ökade vi tempot lite. 9 km och man var inne i stan igen. Ida började bli trött, jag försökte få med mig henne men märkte att det var jag som hade mest energi kvar, så jag drog ifrån. (förlåt för det Ida).
Vilken känsla att komma in i stan och springa de sista hundra metrarna på kullerstenar och höra publikens hejarop. Strax innan mål ökade jag takten liten, jag var oerhört trött men det fanns ändå lite kvar. Jag kom i mål på 50:42!! Nytt personbästa och jag är så glad. Ida fick 51:02 så hon tappade inte så mycket. Vi klarade inte vårt mål men det är absolut inom räckhåll.
Vi klarade nästan målet
Det var otroligt många längs vägen som hejade och det gör mig otroligt glad. Stort tack för det. Att höra sitt namns längs gatorna gör att man trycker på lite extra. Kretsloppet i Borås bjöd på en riktigt folk och löparfest!
Nu vill jag bara hitta ett nytt lopp så jag kan klara det där målet. Så snälla, ge mig tips på bra millopp i närheten av Borås=)
/Karro