Relaterade inlägg
Kylan har tagit ett hårt grepp om Borås. Jag velade fram och tillbaka om jag skulle ge mig ut eller inte. Det hängde lite på när mannen kom hem från jobbet, skulle det bli försent skulle jag stanna hemma. Men han var hemma runt 17.30 så jag gav mig ut.
Det första som slog mig var att temperaturen kändes okej trots att det var minus 11. Det andra var att det fortfarande var ljust. Snön föll och det knakade sådär härligt under mina fötter.
Jag började med skogen och ca 2 km stiglöpning, på sina ställen var det knappt någon stig så benen fick jobba en del i den djupa snön.
Jag tog det väldigt lugnt idag och sprang ca 5 km. En kort runda som gav så himla mycket energi.
Idag var en sådan där runda där jag stannade upp och bara njöt av omgivningen och utsikten, den stunden var magisk.
Jag är så glad att jag bestämde mig för att bli en löpare mars 2015. De löprundor jag fått uppleva, människorna jag träffat, gränserna jag flyttat och lugnet jag fått är en fantastisk gåva till mig själv. Och en sådan här dag är jag extra glad att få komma ut, andas krispig luft och bara låta benen jobba.
/Karro