Att våga

Hej!

På bloggen just nu kan du följa min resa från att vara den ”som knappt orkar springa 5 km till den som väljer att satsa på att jobba med sin hobby”. Vi har tagit oss igenom starten 2015 och jobbat oss framåt till 2018.

Man kan säga såhär att 2018 var året då jag började våga ta mig an uppgifter och distanser jag inte ens vågat tänka på att jag skulle klara av.

I förra inlägget kunde du läsa om mitt maratonförsök. Det varmaste maratonloppet genom tiderna och jag kom aldrig i mål. Men det var efter detta lopp som tanken växte alltmer, jag ska klara av ett maraton.

Under hösten började även tanken komma, att kunna jobba med sin hobby. Jag var i kontakt med Walkfeeling Academy och blev alltmer nyfiken på vad för framtid jag kunde skapa mig. Men än så länge, det var bara en tanke.

Jag vågade anmäla mig till Borås 6-timmars. Det var ett sådant lopp som inte gjorde mig speciellt nervös. Kanske beror det på att du helt och hållet själv väljer hur långt du vill springa. Man springer runt och runt och det finns alltid löpare eller funktionärer som peppar en.

Dagen för Borås 6 timmars kom. Jag skulle få hjälp av Skruven med energi och jag hade även fantastiska Samantha återigen jämte mig på startlinjen. Vi sprang tillsammans upp till en halvmara, sen kände jag att jag behövde göra ett toastopp och efter det var vi var för sig. Men det var en riktigt härlig debut på ett 6-timmars lopp. Vill du läsa mer om det loppet kan du göra det här:

Ett litet citat från mitt första ultralopp ”Det här var en galen resa där kroppen bjöd på många olika känslor. Ibland föll tårarna, ibland kände jag mig lycklig, ett tag ville jag aldrig springa mer i hela mitt liv, ibland sjöng jag med till musiken, ett tag ville jag bara gömma mig i skogen, ibland kändes det som om man var världens superhjälte men tillslut landade alla dessa tankar i att det är fantastiskt vad kroppen klarar av och att jag älskar att springa”.

Några veckor innan 6 timmarsloppet sprang jag även Lidingöloppet 30 km för första gången. Det är ett sådant lopp jag länge känt att jag vill prova men aldrig riktigt vågat ta mig an. Men eftersom 2018 var året då jag vågade sprang jag även det. Det är nog ett av de roligaste loppen jag genomfört, så det är en självklarhet att jag komma kämpa för en ny medalj på Lidingö 2019.

I nästa del ska du få följa med in i år 2019 och det är då allting händer!

/Karro